Klubbens första tävling spelades söndagen den 2 juni 1933. 18-håls slagtävling med insats 1 krona motsvarande 30 kronor i 2013-års penningvärde. Vann gjorde Nils Harald Palm på 75 slag (95-20), tvåa Torsten Hèrnod 79 slag (103-24) och trea Rafael Sundblom 80 slag (90-10).
1940-talet
1941
Detta år spelades Svenska Nationella Mästerskapet, SM, på Lidingö. Finalister var två hemmaspelare, Bo Herion och Erik Runfelt. Svensk mästare blev Bo Herion. Semifinalen mellan Erik Runfelt och Henrik Stierngranat gick till 19:e hålet och skiljehålet lär ha varit ett av de mest spännande som spelats på Lidingö.
1942
Tävlingen ”Far och son” spelades första gången 1942. Eftersom Torsten Hèrnod var donator var det naturligt att låta Lidingö GK arrangera tävlingen första gången. Segrade gjorde Fredrik och Bengt Carlsson från Djursholm.
1944
Det stora evenemanget detta år var Oldboysmästerskapet. Deltagarantalet var rekordartat. 102 anmälda. 94 startade. Åldersgränsen var vid den tiden 50 år fyllda före tävlingen. Erik Runfelt hade hösten 1943 fyllt 50 år och spelade sitt första Oldboys-SM. I finalen slog Runfelt föregående års mästare, Adolf Svensson från Göteborg med 4/3. Ett intressant inslag i tävlingen var att klubbens damer ställde upp som caddies. Det rådde nämligen stor brist på caddies under mästerskapen och bagvagnar fanns inte på den tiden. Som tack för hjälpen samlade oldboys ihop till ett vandringspris som fick namnet ”Oldboys skål till damerna”. Vandringspriset vanns för alltid av Gunilla Skeppstedt 1961.
1947
Åter dags för SM. Debutant denna gång var G A Bielke, som i finalen fick se sig besegrad av Elis Werkell med 3/1. I dammästerskapet nådde Marianne Engström semifinal där hon besegrades av Cicela Lundberg med 2/1. Finalen vann Cicelaöver Ann‑Kersti Svensson med 4/3.
1949
1949 var ett märkligt år. ISM spelades på Kevinge, 72-hålstävlingen (numera SISM) på Djursholm och SM på Lidingö, allt under en 14-dagarsperiod. SM spelades, liksom 1950, med 36 håls kvalificering och utslagstävling för de åtta bästa. Lidingös Hans Thorstenson, som veckan innan vunnit ISM på Kevinge var helt överlägsen i kvalificeringen, 71+71 = 142. Utöver Thorstenson kvalificerade sig Jan Westermark, Gunnar Friberg, CR Ulff, Erik Runfelt, Ola Bergqvist, Lennart Leinborn och Elis Werkell. Finalen vanns av Elis Werkell där han slog Gunnar Friberg med 3/2. Damernas mästerskap spelades på vanligt sätt. Vann gjorde Britt Mattsson med 5/3 över Ann‑Kersti Svensson. I tredje ronden var sensationen nära, Lidingös Marianne Thorstenson, syster till Hans, tog Britt till 19:e hålet där Britt låg bakom ladan och inte kunde nå green på två. Marianne toppade sitt inspel, men bollen rullade i alla fall in på green och stannade fyra meter till höger om hålet. Hon hade två puttar för vinst men gick för hårt och missade returen. Hålet delades liksom nästa men på 21:a vann Britt. Marianne Engström gick åter till semifinal men där fick hon vika sig för Ann‑Kersti som vann med 6/4.
1950-talet
1950
Oldboysmästerskapet spelades åter på Lidingö. Erik Runfelt vann sedan han i finalen besegrat Fritz Dahlborn med 10/9. Finalen gick på den tiden över 36 hål.
1952
Golfförbundets och Dagens Nyheters Allianstävling spelades för första gången på Lidingö. Vann gjorde Arne Werkell och Bengt Lindhagen från Stockholm på 146 slag med Sven Nordström och Göran Lindeblad från Halmstad som tvåa. Något Lidingöpar placerade sig inte bland de främsta.
1953
Golfförbundets 72 hålstävling (nu SISM) spelades på Lidingö. Efter 72 hål delade Lennart Leinborn och G A Bielke förstaplatsen i amatörtävlingen med 296 slag. Det blev ett omspel över tre hål som sent skall glömmas. Första hålet delades på fyra. På andra hookade Bielke sin drive in bland björkarna vid nuvarande 3:e green. Han hade inte fri sving men fick iväg ett bra men kort spoonslag. Leinborns drive låg mitt i fairway och försiktigt nog spelade han ett järn något längre fram än Bielkes andraslag. Bielkes approach rullade över greenen medan Leinborns stannade tre meter från hålet. Bielke var ytterst nära att sänka sin pitch men Leinborn fick en birdie och ledde nu med ett slag. Det dåvarande 3:e hålet var 280 m. Utslaget låg vid vägkanten och nian drev såledesöver 2:a green med riktning över kullarna i det område som idag ligger bortom staketet, greenen låg till vänster om skogen. Leinborn slog ett försiktigt utslag över kullarna, men Bielke satsade allt och hamnade med carry i skogsbacken till höger. Han behövde ytterligare tre slag för att komma på green varpå Leinborn, som gjorde par, stod som segrare i tävlingen.
1955
Allianstävlingen åter på Lidingö. Den här gången vann Åke Bergkvist och Lennart Poignant från Norrköping med 150 slag. Boråsparet Stig Christoffersson och Jan Westfelt blev tvåa medan Lidingöspelarna Harry Fakt och PG Holmquist delade tredje plats. Amatörklassen vanns av Lennart Leinborn och Hasse Forsström med dagens bästa nettoresultat. Senare samma år, 17‑21 augusti fick klubben arrangera sin hittills största tävling, Svenska Internationella Mästerskapet (ISM), som för övrigt spelades för sista gången. Denna tävling ersattes året därpå av det återuppståndna SKIM. Favoriterna blev utslagna på löpande band, Elis Werkell av Göran Holmquist, Rune Karlfeldt av Nils Nordström och Lennart Leinborn av G A Bielke. Bielke blev så småningom utslagen av Edvard Brändström på 21:a hålet. I den rena Lidingösemifinalen mellan Brändström och Nordström slicade Brändström, på 17:e hålet, sitt tredjeslag och hamnade ett tjugotal meter ner på gångstigen som leder till 18:e damtee. Han kunde inte se greenen, det var bara att slå på en höft mellan buskar och träd. Brändström träffade perfekt, bollen seglade mellan grenverken, slog ner på green och stannade vid hålkanten. Brändström kunde med 2/1 gå vidare till finalen.
I en intressant 36 håls final mötte han engelsmannen Julius Earl som till slut vann tävlingen.
I dammästerskapet gick Gunilla Skeppstedt till semifinal där hon mötte Angela Ward (senare mer känd som Angela Bonallack). Det blev en jämn match som slutade på sista green. Till 18:e gick också den andra semifinalen där Britt Mattsson slog Jeanne Bisgood. Finalen vanns av Ward med 6/4.
1957
En ny stortävling, Ampro-matchen startades på initiativ av Erik Runfelt och Hans Schröder. Tävlingen spelades på Lidingö t.o.m. 1973 då den blev förbundstävling och spelades vartannat år på Lidingö, vartannat i landsorten.
1958 Svenska mästerskapet arrangerades på nytt på Lidingö. I finalen slog Lennart Leinborn Ola Bergqvist med 5/4.
I dammästerskapets semifinaler hade Marianne Gripvall slagit Gertrud Ahlberg med 3/2 och Britt Mattsson besegrat Ann-Kersti Svensson med 5/4. I finalen verkade Britts spel något okoncentrerat medan Marianne spelade mjukt och vackert med närspelet som bästa vapen. Marianne vann finalen med 6/5.
1960 &1970-talet
1962
Torsten Hèrnods Minne, som blev en årligen återkommande tävling, spelades för första gången 1962 med deltagande av större delen av den svenska eliten. Det var också första gången man spelade från backtee på Lidingö. Tävlingen blev mycket spännande och framför allt jämn. Segrade gjorde GA Bielke LGK med Gunnar Carlander HdGK och Lennart Leinborn LGK som tvåa och trea. Alla slutade på 298 slag.
1968
Lidingö Golfklubb hade 1968 ett celebert besök. Arnold Palmer drog ny rekordpublik för svensk golf. 3 000 entusiastiska åskådare såg honom i sällskap med Sven Tumba, Hasse Hedjersson och John Cockin gå runt banan på 69 slag.
1970
Det dröjde till 1970 innan SM på nytt spelades på Lidingö. denna gång med rekorddeltagande bland damerna. Herrarnas mästerskap hade redan en gräns för max antal deltagare, men i dammästerskapet fanns ingen gräns. Tävlingskommittén fick begära tillstånd av Golfförbundet för att begränsa även antalet damer. Man hade väl väntat sig att någon av våra egna etablerade storspelare skulle vinna herrmästerskapet, men så blev det inte. Kvar till semifinalerna blev endast en Lidingöspelare, Lennart Grundh, som fick se sig besegrad av Göteborgaren Roy Syle med 4/3. Den andra semifinalen gick mellan förre Lidingöspelaren Hans Hedjerson och Claes Olsson, Göteborg. Hedjerson vann med 3/2. I finalen spelade Hedjerson perfekt golf, höll sig hela tiden på banan och spelade sitt eget spel, efter 18 hål var han fyra upp för att så småningom vinna med 5/4.
När det gällde dammästerskapet hade man naturligtvis väntat sig att till Skåne flyktade Liv Forsell skulle vinna. Liv hade någon vecka innan SM sagt följande: får jag möta Nailil Skoog i någon av de första matcherna åker jag ur. Anledningen var att hon året innan i SKIM förlorat i första matchen just mot Nailil. Nu hände det i 3:e omgången och siffrorna blev 4/3. Skoog hade väl kunnat nå finalen om inte Birgit Forssman satt stopp genom att på 18:e hålet sänka en pitch från 50 m. Den andra semifinalen vann Ann‑Katrin Svensson över Barbro Birke med 4/3. Den välspelade finalen avgjordes av Forssman genom en femmetersputt på 15:e hålet som resulterade i 4/3.
Starten
Diskussionerna om verksamheten för de ”mognare” medlemmarna hade pågått i ett par år och utmynnade hösten 1976 i den framställning som behandlades vid höstmötet den 8 december 1976.
Punkt 11 i protokollet löd: ”Presenterades ett förslag till serietävling för veteraner. Mötet ställde sig positivt till en sådan tävling och uppdrog åt styrelsen att verka för tillkomsten av en fristående kommitté, som i kontakt med tävlingskommittén hade ansvaret för veterantävlingen”.
Arbetet med att forma veterangruppens verksamhet kunde börja. Ur motiveringen kan det vara skäl att citera: - Det finns emellertid en medlemskategori, som dessutom under de närmaste åren snabbt ökar i antal, för vilken tävlingsprogrammet inte längre känns så lockande, nämligen de äldre medlemmarna. Spelstyrkan avtar, man hävdar sig allt sämre mot de yngre - även om handicapsystemet är avsett att utjämna skillnaderna - och golfen tenderar att ”fade away”. Men just dessa medlemmar har ofta stort behov av att spela regelbundet. Det behövs dock något som känns påtagligt aktuellt för att man skall stimuleras till att ta nya tag igen. Någon tävling där man får chansen att möta ”jämnåriga”.
Vintern 1977 bildade två damer och tre herrar en interimskommitté med Erik Landberg som ordförande. Målet var främst att erbjuda alla medlemmar över 60 år en tävling varje vecka under hela säsongen. Startavgiften skulle vara låg, 5 kronor per start. Ett antal, första året sex, scorer skulle få sammanräknas till en årstävling, för denna donerade bl.a. Trygg-Hansa ett vandringspris. Spelformen skulle i huvudsak vara poängbogey. Åldersgränsen sextio valdes av främst två skäl. Damer blir officiellt veteraner vid den åldern och för herrarna fanns det redan ett uppskattat vandringspris - Axel Lindbergs veteranpris - med just sextioårsgräns (officiell veterangräns för herrar var ju annars 65 år).
Torsdagstävlingar blev onsdagstävlingar
Torsdagarna, de två första åren även några fredagar, blev tävlingsdagar. Valfria partners och starttider, inga startförbud (enligt löfte till årsmötet!). Start helst före lunch eftersom klubbens styrelse uttryckt farhågor för att detta nya ”påfund” kunde komma att inkräkta på övriga medlemmars och greenfeespelares möjligheter att spela. Veterankommitten utfäste sig att helt svara för tävlingarnas administration.”Allmän träfftid” kl. 9, en tidpunkt då varje veteran kunde vara säker på att erhålla en spelpartner, var ett viktigt inslag i veterangruppens policy. Första året prövades med tre tider: kl. 9, kl. 11 och kl. 14. Året därpå blev det två tidpunkter och därefter endast en - kl. 9. Ledamöterna i kommittén åtog sig att ställa upp som ”värdar” vid dessa träfftider, en insats för gruppsammanhållningen som senare även andra medlemmar har åtagit sig.
Premiäråret var 1977. Då erbjöds 18 tävlingsdagar och 85 medlemmar presterade hela 400 starter. Höstmöte med mid28 dag hölls för första gången den 13 oktober varvid interimskommittén”permanentades”. Följande år infördes tre slagtävlingar, till veterankommitten överfördes också ansvaret för Axel Lindbergs-tävlingen och antalet scorer ingående i årstävlingen minskades till fem. Antalet starter steg till 450. Numera har seniorsektionen för övrigt både ett vår och ett höstmöte med gemensam lunch respektive middag.Året därpå, 1979, kunde fredagsspelet slopas genom att systemet med ”samtidigt spel” tillämpades för de fem herrtorsdagstävlingarna och veterantävlingarna. En nyhet för året var niohålstävlingar för den som inte hade tillfälle att spela 18 hål. En annan ”reform”, som blivit livligt och hett diskuterad, var att 70-års herrar medgavs rätten att, med tre slags handicapreducering, tävla från röd tee. Deltagandet hade nu ökat till 645 starter.
De följande åren introducerades en utslagstävling – Veteranmatchen.
Klubbmästerskap infördes för veteraner och för vissa torsdagstävlingar prövades lottad start kl. 9-10 i syfte att skapa växling av partners. Lottningen slopades 1982 för att på nytt återkomma 2002, då med reserverade preliminära starttider och en förenklad anmälningsrutin. En bit in på 2000-talet hade antalet tävlingar ökat till 24. Sedan flera år var det på onsdag förmiddag som veteranerna träffades och tävlade. En gammal god tradition som bibehållits var låga startavgifter.
Växlande men stort intresse
Intresset för veterangruppens tävlingar har varierat underåren. Från 400 starter premiäråret till drygt 900 under 1982 till knappt 600 under 2002. Säsongen 2012 deltog 820 i de 22 av seniorsektionen arrangerade tävlingarna, ett medeltal på 35 startande per tävling.
Det stora intresset för veterantävlingarna har givetvis flera orsaker, den målgruppsinriktade informationen, lämpligt avpassade tävlingsformer mm. Men den grundläggande faktorn finner man dock i åldersstrukturen inom klubben.
Startåret 1977 återfanns omkring 160 av klubbens medlemmar inom veterangruppen. Antalet har därefter ökat efter hand som de större åldersklasserna passerat sextioårsåldern. År 2003 hade veteransektionen 374 medlemmar, 216 damer och 158 herrar, vilket utgjorde hela 38 % av de nästan 1 000 ”vuxna” spelarna inom klubben.
Idag, 2013, är det 511 medlemmar som är 60+, dvs. födda 1953 eller tidigare, ca 50 % av klubbens vuxna medlemmar, fördelade på 235 damer och 276 herrar. Seniorerna har sedan 2005 utbyte med Djursholm och sedan 2006 med Waxholm. Dessa stadsmatcher är ett trevligt inslag som spelas växelvis på våra banor. Tävlingar som också bör nämnas är Canadagåsen och Oldboyspokalen samt seriespel där vi deltar i distriktet med flera lag i såväl H-65 som H-75.
Utöver alla traditionsrika tävlingar med vandringspriser så har numera tonvikten lagts på seriespel i en Dam och en Herr klass där de 5 bästa sammanlagda poäng under årets tävlingar räknas samman. Lagspelstävlingar är mycket uppskattade och har därför breddats. En utökad satsning på gemensamma subventionerade luncher/middagar (alla är vinnare) som bidrar till en ökad klubbgemenskap
Framtiden
Hur ser då framtiden ut? Ja, veterangruppen kommer ingalunda att minska. Även om man räknar med ”maximala” avgångar i de äldsta åldersklasserna. Vi har sett ett allmänt ökat intresse till deltagande i onsdagstävlingarna.
Juniorsektionen
Golfen i Sverige har de senaste åren sett en nedgång i antalet aktiva golfspelare och detta har förstås också påverkat landets golfklubbar på juniorsidan. Lidingö Golfklubb har dock de senaste 10 åren upplevt en ökning i antalet aktiva och bedriver år 2013 en verksamhet för ca 300 golfintresserade ungdomar, där drygt 100 också är medlemmar i klubben. I slutet på 1990-talet och början av 2000-talet förde juniorverksamheten en något tynande tillvaro. Dåvarande kösystem stipulerade att 75 % av juniorerna som valdes in som medlemmar skulle ha anhörighetsstatus. Detta gjorde att många av de juniorer som blev medlemmar inte nödvändigtvis var intresserade av att delta i klubbens juniorverksamhet. De juniorer som då tränade aktivt var därmed inte mer är ca 30 av totalt ca 130 juniormedlemmar.
Framtidsgruppen
Under år 2002 startades en förberedande träning för köande juniorer som fick namnet Framtidsgruppen. Inspiration hämtades från Stockholms GK som under några år framgångsrikt bedrivit en liknande verksamhet. På detta sätt kunde nu Lidingö Golfklubb stämma av intresse, mognad och golffärdigheten hos juniorerna eftersom deltagandet i Framtidsgruppen utgjorde grunden för nyinval av juniormedlemmar. Juniorerna erbjöds teknikträning samt deltagande i vissa klubbtävlingar. De erbjöds spel på banan i enlighet med klubbens erbjudande till gäster. På detta sätt kunde klubben skola in blivande medlemmar i spelet golf och Lidingö Golfklubb och därmed på sikt skapa en god klubbanda.
Inledningsvis erbjöds deltagande till köande juniorer med anhörighetsstatus i åldern 11-13 år. Första året hade verksamheten 25 deltagare. Försöksverksamheten slog väl ut och ökade de närmasteåren. År 2013 är maximala antalet deltagare i Framtidsgruppen satt till 100 juniorer och deltagarna är mellan 11 och 15 år.
Knattegruppen
I takt med intresset för Framtidsgruppen ökade så uppstod även ett ökat intresse för yngre juniorer att träna. Från och med säsongen 2009 startades även en Knatteverksamhet där köande juniorer mellan 7-10 år erbjöds delta. Redan den första säsongen deltog ca 50 juniorer. År 2013 är maximala antalet deltagare i Knattegruppen satt till 100.
Träning året runt
Juniorträningen bedrivs numera inte enbart under sommarhalv året. Sedan år 2006 så tränar många juniorer året runt. Både med slag- och teknikträning på övervåningen av den östra ladan samt genom fysträning i gymnastikhallar, löpträning utomhus samt styrketräning på olika anläggningar runt om på Lidingö. Denna träning erbjuds också deltagare i Framtidsgruppen.
Dagens träningsverksamhet
År 2013 planerar klubben för en juniorverksamhet omfattande ca 300 deltagare. Förutom klubbens anställde tränare Eric Carlberg, engageras ytterligare 3 tränare varav klubbens assisterande tränare Magnus Ekman, som arbetat för klubben under 5 år, är en. Omfattningen på verksamheten nådde sin topp 2010 då hela 100 juniorer deltog i Framtidsgruppen, 110 juniorer deltog i Knatteverksamheten och dessutom fanns det ca 120 medlemsjuniorer som deltog i den organiserade träningen under utomhussäsongen. För de allra yngsta mellan 5-6 år så erbjöds ”Golfkul” där några mindre grupper lekte golf. Junior- & Elitkommittén bedömer att klubbens resurser i form av träningsområden inte klarar av en större omfattning på verksamheten och har också fått direktiv från styrelsen att anpassa antalet deltagare till de resurser som klubben förfogar över.
Deltagare i juniorverksamheten betalar en årlig träningsavgift som är beroende på vilken typ av träning de deltar i. Medlemsjuniorerna betalar förutom träningsavgiften givetvis också kostnader för medlemskap. Verksamheten är självfinansierad och har de senaste åren inte belastat klubbens ekonomiska resultat. Däremot har klubben vissa kostnader för elitlagen för damer och herrar som finns.
I samband med ombyggnaden av banan åren 2006-2009 etablerades ett nytt träningsområde vid green på gamla hål nr. 17, sydväst om klubbhuset. Här finns möjlighet till närspelsträning på 6 korthål.
Sedan år 2011 använder sig juniorverksamheten också av metodiken Golfloop för att stötta spelare, föräldrar och hjälptränare i utveckling av golfspelet.
Organisation av juniorverksamheten
Den juniorverksamhet som Lidingö Golfklubb idag omfattar har främst tillkommit genom Lars Waerland och Eric Carlbergs försorg. Lars har fram till år 2010 verkat i rollen som ordförande i juniorverksamheten och deltar fortsatt som rådgivare till Junior-& Elitkommittén. Eric har i sin roll som huvudtränare utvecklat och lett verksamheten som idag pågår året runt. Verksamheten tar sin utgångspunkt i en dokumenterad verksamhetsplan med mätbara mål och fastslagna riktlinjer. Dessa finns publicerade på klubbens hemsida. Under år 2013 har Junior- & Elitkommittén 10 ordinarie ledamöter.
Tävlingsverksamheten
Klubben arrangerar ett flertal klubbtävlingar under året, både i slagspel och i match. Sedan drygt 30 år arrangeras Vikingaskeppet som är en nationell tävling för juniorer och som har JMI-status, dvs. ingår i kvalserien för finalen i JMI - Junior Masters Invitational. För att erbjuda spelare ett insteg till tävlingsverksamheten arrangeras sedan snart 10 år den mycket populära Junior-Order-of-Merit, eller i folkmun - JOM. JOM är en niohåls poängbogey som avgörs under 5 dagar på våren och 5 dagar på hösten. År 2012 var snittet 33 deltagare per tävling. De som deltar har officiellt hcp men kvalificerar sig kanske inte för att spela på Skandia Tour. I takt med att verksamheten vuxit så har också resultaten på nationell nivå förbättrats. Många är de Lidingöjuniorer som underåren framgångsrikt deltagit i Skandia Tour. År 2004 hade Lidingö Golfklubb plats 60 på juniorklubbrakningen i Sverige. År 2011 hade klubben klättrat till plats 13. Denna rakning omfattar ca 300 golfklubbar i Sverige.
Junior- & Elitkommittén har ambitiösa mål avseende de tävlingsresultat som klubbens juniorer ska uppnå. Den som hittills nått störst framgångar är Daniela Holmqvist då hon som junior år 2009 segrade i en tävling på damernas dåvarande SAS Masters tour.
Det dröjde nu till 1990 innan någon förbundstävling arrangerades på Lidingö. Under 70- och 80-talet hade en mängd nya banor tillkommit, därför var det en stor ära för klubben att detta år få arrangera JSM för pojkar och flickor.
Pojkarnas mästerskap spelades i form av 72hals slagtävling med utmärkta resultat. Vann gjorde Fredrik Andersson från Laholm. Flickornas mästerskap spelades med 36 håls kvalificering där de sexton bästa gick vidare i utslagstävling. l den första semifinalen vann Maria Bertilsköld, Ärila över Charlotta Eliasson, Perstorp med 5/3. Den andra semifinalen vanns av Annika Sörenstam, BroBalsta över Ulrika von Heijne, Kalmar med 6/5. 1 finalen var Maria i ledningen hela matchen och vann med 2/1 över Annika.
Nils Lyckeberg (LGK) blir 1994 nordisk lagmästare för oldboys. Nils rankas 3:a i Sverige bland oldboys och blir den förste medlemmen som tilldelas LGK´s nyinrättade elitmärke. 1995 vinner Nils Lyckeberg Riksmästerskapet för H 55 för 2:a gången och blir Sverigeetta. Han blir dessutom Irländsk mästare för seniors.
Karin Sylvan blir 1998 nordisk mästare i klassen D 50 och LGK´s damlag vinner Div. 1 och avancerar till elitserien.
2000-talet
Efter ytterligare drygt 10 år var de så dags igen. Riksmästerskapet i klassen ”Mor och dotter” spelades på Lidingö 2002. Birgitta och Nina Hansson såg till att det blev hemmaseger.
Carl Bäcklund (LGK) sätter under KM 2002 nytt banrekord med 63 slag – nio under par.
Lidingö Golfklubb stod i juni 2003 som arrangör för Telia Tour Match SM. Arrangörsmässigt blev det succé med idel lovord från deltagarna. Succé för en bana av yppersta klass. 64 herrar och 32 damer gjorde upp om titlarna.
Den 31 augusti 2006 stod klubben som värd för en 3-dagars Telia Tourtävling för damer – Avanza Lidingö Open som blev en succé. Tävlingen hade allt från dramatik, spänning och en utslagsgivande bana i bästa kondition. Lägg därtill bra väder och proffsiga funktionärer. Efter 54 hål stod den 23-åriga talangen från Växjö Emelie Svenningsson som segrare. Totalt slutade Emelie på 9 under par, tre slag före danskan Mette Buus. Trea blev Katharina Werdinig från Österrike.
August Vedin (LGK) sätter under KM 2010 nytt banrekord - 7 birdies, en eagle och en bogey - 62 slag och 9 under par från backtee. Den 7-9 juli 2012 arrangerade klubben EM Boys med deltagande lag från 16 nationer. Invigningsceremonin på måndagskvällen blev en välarrangerad och anslående tillställning. I ett strålande sommarkvällsväder och tillsammans med drygt 100 medlemmar inleddes Lidingö Golfklubbs hittills största arrangemang. Tal hölls av Lidingös kommunstyrelsens ordf. Paul Lindquist, Lidingö Golfklubbs ordf. Bo Göthman, Svenska Golfförbundets ordf. Christer Bergfors och av Pierre Bechmann, European Golf Association, Chariman of the Committee. Kvällen avslutades med njutbart mingel på terrassen.
Vid lunchtid brakade dock åskan loss. Tävlingsledningen blåste av allt spel, bollarna i spel markerades och spelarna plus all publik rusade in i olika lokaliteter. Efter ca tre timmars mullrande blåstes spelet igång vid 14-tiden för att efter 30 minuter blåsas av igen p.g.a. nya åskknallar. Sedan bröt solen igenom och förvandlade allt till en härlig sommardag. Spelet kom igång och sista boll gick ut 18.55.
Under den sena eftermiddagen fortsatte de fem svenskarna att spela stabil golf i singelmatcherna vilka slutade med 3 vinster en delad och en förlust. Slutresultatet blev därmed 5,5 för Sverige mot 1,5 för Tyskland. Detta innebar att Sverige var i final.
I den andra semifinalen besegrade Italien England med 5,5 mot 1,5.
På lördagen spelade Sverige final mot Italien. Efter förmiddagens foursomematcher stod det 1-1 och eftermiddagens fem singlar blev helt avgörande. Inledningsvis var det helt jämt i matchen men till slut var det Sverige som drog det längsta strået och lyckades att vinna 4 av singlarna vilket gav segern med 5-2.
Det Svenska laget bestod av Hampus Bergman, Lanna Lodge Golfresort (f d Örebro GK), Victor Tärnström, Stockholms GK, Adam Ström, Göteborgs GK, Hannes Rönneblad, Kungsbacka GK, Marcus Gran, Skaftö GK och Tobias Edén, Karlstads GK. Coach för laget var Jonnie Eriksson.
Seniorsektionen